Ok, aktuellt.

Elin är hemma. Stan osäker? Nej. Jo, möjligtvis när jag kommer farandes på min longboard! Mastiff-bräda med gula hjul. Tack vare den eller kanske mer tack vare vad jag själv skulle vilja kalla min livslust, kan jag nu inte ha kortärmat på jobbet i väntan på att skrubbsåren på mina armbågar ska läka.

Jobbet numera betyder inte caféet utan en klädaffär i hjärtat av Skanstull. Det är nytt men jag ska bli grym. 

I övrigt har mitt psyke smått flippat lite efter att jag flyttat hem. Tre dar efter hemkomsten stod jag glatt på Daniels 25-årsfest och skrek åt Jenny att skjuta mig med softair-gun vilket resulterade i ett rejält cirkelformat blåmärke på låret som inte vill försvinna. Tredje dagen på väg till nya jobbet tog jag longboraden från Gullmars i långklänning vilket också var dömt att misslyckas. Men nu såhär nån vecka senare har jag väl börjat slappna av lite oh acceptera att ja.. Jag vet inte, att jag är hemma.



Nu ska jag som alla människor med normala jobb och rutiner gå och lägga mig så jag hinner sova mina timmar innan jag ska upp vid sju imorn.

God natt